Ett konstaterande är att ambulanssjukvården inte kommer klara av att hantera sitt underskott. Vare sig i år eller kommande år. Därför är det väldigt viktigt att politikerna agerar och skjuter till de pengar som ambulanssjukvården behöver så att de slipper ställa av ambulanser som ett sätt att minska sina kostnader. Vänsterpartiet förväntar sig att den politiska ledningen agerar snarast för att säkerställa detta.

Länets ambulanssjukvård har under längre tid inte klarat av att nå målsättningen när det gäller prio1-larmen. Det är svårt att nå ett mål om man inte får rätt förutsättningar att klara av uppdraget. I praktiken innebär det att fler allvarligt sjuka får vänta längre på att ambulansen ska nå fram än vad målsättningen stipulerar. I utredningen konstateras att tillgängligheten successivt har försämrats de senaste åren och att det vore bra om målsättningen om prio1-larmen skrevs om. Det är möjligt att det finns bättre mått men detta är ju det enda vi har som kan användas för att jämföra med bakåt i tiden.

Det är ganska vanligt att en eller flera ambulanser ställs av. Alltså att de inte är bemannade och är tillfälligt tagna ur bruk. Att ställa av ambulanser sparar pengar eftersom det minskar kostnaderna för bemanning. Samtidigt kan vem som helst förstå att när färre ambulanser rullar på vägarna, så ökar risken att svårt sjuka får vänta längre på ambulans. Ändå är en av rekommendationerna i utredningen att avställda ambulanser inte längre ska räknas som avvikelser.

Detta är ett besked som också har gått ut till de som arbetar inom ambulanssjukvården. Det handlar alltså om en ambitionssänkning för att spara in på bemanningskostnaden. Det är i praktiken en permanentad neddragning.

För bara några veckor sedan beslutade alla partierna i regionstyrelsen, förutom Vänsterpartiet, att skjuta till många miljoner för att täcka upp Jönköpings Airports omfattande underskott. Till skillnad från att driva flygplatsbolag så är ambulanssjukvården faktiskt en del av regionens kärnuppdrag. Så Vänsterpartiet utgår därför från att den politiska ledningen, bestående av Socialdemokraterna, Vårddemokraterna och Moderaterna, snarast skriver fram ett förslag om budgettillskott till ambulanssjukvården och att planerna på att ställa av fler ambulanser stoppas.

I tider där beredskap är ledord för många beslut är det helt orimligt att ställa av fler ambulanser. Olyckan kan vara framme även en tisdagskväll. Vi behöver alltid ha god beredskap och det måste få kosta. Vänsterpartiet anser inte att lösningen ska vara att ställa av fler ambulanser. I stället vill vi kraftigt höja grundbemanningen inom ambulanssjukvården så vi kan bemanna de fina ambulanser som regionen faktiskt har köpt in.

Ett förbiseende i utredningen är att det tyvärr inte görs en större analys av arbetsmiljö- och grundbemanningsfrågan. Dessa frågor hade verkligen förtjänat en större djupdykning eftersom de får antas ha en stor effekt på både måluppfyllelse, kvalitet och den långsiktiga ekonomin. Det hade exempelvis varit bra med en jämförelse avseende regionernas grundbemanning per dygnsbil.

Medarbetarna inom ambulanssjukvården har ställt upp mer än många andra och har arbetat massor av övertid. Utan deras ansträngningar hade ännu fler ambulanser varit avställda de föregående åren och fler sjuka och skadade hade fått vänta längre på en ambulans.

Därför är det märkligt att det i utredningen framkommer att regionens ledningsfunktioner och staber efterlyser högre grad av lojalitet från medarbetarna. Vänsterpartiet tycker att detta är provocerande och man kan ju undra om det är den där berömda tysthetskulturen som gör sig lite påmind här.

Med anledning av ambulansutredningen har Vänsterpartiet lämnat in en interpellation till regionfullmäktige. I interpellationen efterlyser vi svar från den politiska ledningen gällande deras syn på utredningens rekommendationer och om de är beredda att skjuta till ekonomiska medel för att täcka upp ambulansens underskott och för att höja grundbemanningen.

Mikael Ekvall, regionråd (V)

När Vårdförbundet frågade sina medlemmar vilken fråga som är viktigast inför avtalsrörelsen blev svaret tydligt: arbetstider.

– Våra medlemmar får inte ihop vardagen och orkar inte jobba heltid. Alldeles för många känner sig tvingade att gå ner i tid, vilket inte bara påverkar månadslönen utan även livslönen och pensionen, säger Sineva Ribeiro, ordförande för Vårdförbundet som organiserar sjuksköterskor, barnmorskor, biomedicinska analytiker och röntgensjuksköterskor.

När facket nyligen lämnade över sina krav till arbetsgivarna inför de stundande förhandlingarna om ett nytt kollektivavtal stod förkortad arbetstid med på listan, utöver andra krav som högre löner. Det lär dock inte bli någon enkel förhandling.

– Jag hör ju redan SKR säga att det inte går. Jag vill ställa frågan: vad kostar det samhället om vi inte gör något åt det här? Vad kostar dödsfall i cancerköer och höga sjukskrivningstal i vården, säger Sineva Ribeiro.

Vårdförbundet konstaterade i en rapport i december att den vanligaste orsaken till att medlemmarna väljer att jobba deltid är brist på återhämtning och vila. För fem år sedan låg barn under åtta år i topp, men det skälet har halkat ner till plats tio. Det visar att det är dags att ta frågan om arbetstid på allvar, menar Sineva Ribeiro.

– Med kortare arbetstider skulle fler kunna jobba heltid, och vi skulle få motsvarande 8000 nya kollegor i vården. I förlossningsvården skulle vi få 700 fler barnmorskor. Det skulle höja patientsäkerheten och göra att vi kan arbeta efter bättre metoder, som en barnmorska per födande kvinna, säger Sineva Ribeiro.

Vilket är ditt bästa argument för att vinna debatten om arbetstiderna?

– Ingen vinner på att våra medlemmar jobbar deltid för att de inte orkar, eller att de blir sjukskrivna. Det förlorar hela samhället på. Vi har inte råd att tappa den kompetens som våra yrken besitter. Med vårt förslag kan vi nå fler som kan jobba heltid, det gynnar alla.

Se intervju med Sineva om arbetstidsförkortning.
Läs artikeln om barnmorskan Hannah som får kortad arbetstid.