Många i vårt samhälle drabbas av psykisk ohälsa, vilket tar tid att bli frisk ifrån. En kanske tvingas lägga om bitar i sitt liv som tidigare varit självklara. Många blir sköra och sårbara flera år efter en sjukdomsperiod, vissa kanske aldrig blir helt återställda.

Ett sätt som kan hjälpa är vistelse i skogen för att må bättre.

Det har gjorts flera studier just på skogens läkande kraft när det gäller psykisk ohälsa, och hur vistelse i skogen kan bidra till bättre hälsa. Att komma ut i skogen ger för många en enorm känsla av frihet, att koncentrera sig på att ta in upplevelsen via sina sinnen just nu, just här. Smaken av blåbär, en kopp kaffe på en stubbe. En känner solen värma, vinden blåsa eller regnets kalla droppar mot sin kind. En kan lägga sig ner i den mjuka mossa, titta på molnen som far förbi på himlen, lyssna på bäcken som rinner strax intill. Att få känna sig ett med skogen och dess ljud, ljus och grenverk bildar ett tillfredsställande lugn som få upplevelser ger, en känsla av sammanhang och liv.  Eller som Astrid Lindgren så fint uttrycker det i boken om Ronja: ” skogen är min och jag är skogens barn”, ”Och jag vill springa där barfota genom skogen och känna mig lika fri som vinden”.

Begrepp som ”tyst skog” och ”skogsbad” börjar bli vanligt förekommande, vilket innebär att stanna till en stund vid en utmarkerad plats för ”skogsbad” vistas där, sedan vandra vidare. En tyst skog får inte ha några andra ljud än skogens. Vistelse i sådana miljöer har visat sig ha hälsofrämjande effekt, och varit läkande vid psykisk ohälsa.

Vilken slags skog har då den mest hälsofrämjande effekten och hur ser den ut? Svaret på det är inte så enkelt, en del forskning har gjorts på ämnet, bland annat en rapport; ”Rapport 2023/08 Skogens rekreationsvärden En förstudie med förslag till indikatorer”, samt folkhälsomyndighetens hemsida om att vistas i naturen för att stärka vår psykiska hälsa. Försök utifrån svar och indikationer på att man nått målet har gjorts, för att ge svar på frågan om skogens värde för rekreation och läkande kraft har betydelse vid psykisk ohälsa. Ytterligare ämnen som det skulle vara viktigt att forska mer på är i vilken mån rekreation i skog kan ha positiva effekter på folkhälsan och därmed även samhällsekonomin. Alternativa skogsbruksmetoder som plockhuggning där en sparar äldre träd, har stor potential för att skapa skogar med högre rekreationsvärden än idag.

Det visar sig att den skog som är restorativ, dvs bidrar till människors hälsa och välbefinnande är den äldre skogen, med stora och gamla träd, inte för tät, inte för gles, och som ger ett intryck av vildhet. Vatten i skogen har också stor betydelse som en hälsofrämjande effekt. Vi i Vänsterpartiet jobbar för en skogsmiljö som kan bidra till minskad psykisk ohälsa. Vi jobbar för jämlik tillgång till olika vårdmetoder för våra invånare, vid psykisk ohälsa.

Anna-Karin Ramnemo  ledamot i Regionfullmäktige Jönköping för Vänsterpartiet

Antalet barn som behöver stöd för att klara sin vardag på grund av neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) har ökat. Det ställer stora krav på en tillgänglig och kunskapsbaserad vård. Korta väntetider för utredning och stödinsatser både innan och under pågående utredning är av avsevärd vikt. 

Utredningsköerna har minskat på senare år men ännu återstår flera utmaningar. Stödet innan och under utredning behöver bli bättre. Enligt Socialstyrelsen så är det viktigt att stödinsatser ges när behovet uppstår, vilket ofta är redan före en utredning.

Kötiderna för utprovning av medicin är fortfarande oacceptabla vilket understryker vikten av fler behandlingsformer. Även när medicin sätts in så är det en framgångsfaktor att kombinera med annan behandling. Det kan handla om positivt beteendestöd, kognitivt stöd och gruppaktiviteter. Vad gäller ADHD-medicinering så ska det alltid kombineras med andra stödinsatser enligt de nationella riktlinjerna.

För barn med autism kan arbetsterapi vara en bra kompletterande behandlingsform till andra stödinsatser. Inom arbetsterapin kan barn inom autismspektrat få träning i att utföra dagliga aktiviteter på ett mer självständigt sätt. Det kan handla om färdighetsträning kopplat till umgänge, hygien och skötselvanor och motorik.

Gruppaktiviteter med stöd kan innebära att barnet lär sig interagera med andra barn och förbättrar sin kommunikationsförmåga. Barn med NPF har ofta svårt att delta i vanliga gruppaktiviteter på fritiden tillsammans med andra barn. En fotbollsträning kan vara helt omöjlig. Det innebär i praktiken att barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar blir exkluderade. Här ska regionen vara en möjliggörare och erbjuda regelbundna anpassade gruppaktiviteter. Enligt barnkonventionen har alla barn rätt till meningsfull fritidsaktivitet men utan möjlighet till träning med specialistkompetens så berövas i praktiken många barn denna rättighet.

Fler behandlingsalternativ kan minska behovet av medicin. Sammantaget är vi övertygade om att vård kring barn med NPF kan bli mycket bättre om regionen ser över och utökar sina behandlingsformer genom att bland annat använda sig av arbetsterapi och fysioterapi på ett mer omfattande sätt.