Motion i landstinget: Hur har jämställdheten påverkats av ”vårdval”?
Vårdvalet inom primärvården har nu ett par år på nacken. Konsekvenserna av vårdvalet har redovisats bland annat genom den uppföljning som primärvårdens FoU enhet genomfört för åren 2010 och 2011. Där tas viktiga frågor upp om läkemedelsförskrivning, kontinuitet och hur man arbetar med levnadsvanor. Vårdvalsinförandet innebar en mycket stor förändring i primärvården där ett stort antal nya, privat drivna, vårdenheter startades. Detta samtidigt som befintliga landstingsdrivna vårdcentralen tappade personal och tvingades banta ner verksamheten på olika sätt. Inför 2013 har beslut fattats av den styrande majoriteten i Landstinget att även den specialiserade vården skall privatiseras och konkurrensutsättas. Nu tas alltså nya steg på privatiseringsvägen. Detta trots att det saknas kunskap om hur vårdvalsinförandet påverkat verksamheten i ett mycket viktigt avseende – jämställdheten. Inom Landstinget pågår nu ett projekt via SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) med benämningen ”Hållbar jämställdhet”. En av projektets målsättningar är att jämställdheten skall vara en del i all planering, verksamhet och budget arbete inom Landstinget. För att nå ”hållbar jämställdhet” krävs konsekvensanalyser och ett tydliggörande av jämställdheten i de dokument och beslutsunderlag som Landstinget tar fram.
I debatten inför vårdvalet i primärvården hävdade ofta den borgerliga majoriteten att det var en förändring som skulle gynna jämställdheten genom någon slags automatik. Blev det fler arbetsgivare så skulle jämställdheten öka, så löd tesen som drevs av borgerligheten. Någon analys som skulle kunna bekräfta eller avfärda tesen har dock inte presenterats vare sig före eller efter införandet. Hur stor andel av de nya vårdföretagen i länet ägs av kvinnor? Hur många kvinnor finns i de aktiebolagsstyrelser som driver vårdföretagen? Är lönerna jämställda? Hur jämställda är arbetsvillkoren? Ett annat perspektiv är hur jämställt vården fördelas, hur och vilka behandlingar som ges till kvinnor respektive män. Ytterligare en fråga är i vilken utsträckning kvinnor respektive män byter vårdgivare. Det finns oerhört många frågor med jämställdhetsperspektiv som saknar svar.
Med anledning av ovanstående föreslås Landstingsfullmäktige besluta
att genomföra och redovisa jämställdhetsanalyser inom alla enheter inom vårdvalet, såväl privata som landstingsdrivna
att analyserna skall omfatta ägare, ägarförhållanden, medarbetare samt medborgar- och patient perspektivet.
Inga Jonasson, gruppledare Vänsterpartiets Landstingsgrupp