Kvinnojourer ska få stabilt stöd

Att landets kvinnojourer tvingas hanka sig fram på tillfälliga projektpengar är oacceptabelt. Vänsterpartiet satsar därför 200 miljoner kronor i vår kommande budget på ett statligt grundstöd till kvinnojourerna, skriver partiledaren Jonas Sjöstedt (V).

En vanlig erfarenhet på kvinnojourerna är att orimligt mycket tid går åt till det eviga ansökandet om projektpengar, vilket drabbar arbetet att stödja våldsutsatta kvinnor, skriver Jonas Sjöstedt.

En vanlig erfarenhet på kvinnojourerna är att orimligt mycket tid går åt till det eviga ansökandet om projektpengar, vilket drabbar arbetet att stödja våldsutsatta kvinnor, skriver Jonas Sjöstedt.

FOTO: JESSICA GOW/SCANPIX

Runtom i landet gör kvinnojourer ett ovärderligt arbete för våldsutsatta kvinnor och deras barn. Men ekonomin är ofta hårt pressad och många lever på tillfälliga projektpengar. Därför vill vi införa ett ordentligt stöd till kvinnojourerna så kvinnor och barn kan få hjälp och skydd när de behöver det.

Mäns våld mot kvinnor är ett av våra stora samhällsproblem. 2010 polisanmäldes 27300 fall av misshandel av kvinnor. I ungefär hälften av fallen var förövaren en man som haft en nära relation till kvinnan. Men Brottsförebyggande rådet uppskattar att det bara är en femtedel av alla fall som polisanmäls. Varje år dödas i snitt 17 kvinnor av män som de har haft en nära relation till.

Barnen drabbas hårt av att leva med våldet. Det begränsar även livsutrymmet för andra kvinnor än de som själva utsätts, eftersom många avstår från saker på grund av rädsla för våld. Mäns våld mot kvinnor beror på hur makten är fördelad mellan män och kvinnor. Men våldet är också med och skapar just de maktskillnaderna.

För skydd och stöd till de kvinnor som drabbas finns kvinnojourerna. Det är en fristad från mannen som har slagit eller hotat. Här kan man få stöd både för att ta sig ur den akuta situationen och för att kunna ta sig vidare i livet. Här finns skyddat boende för de kvinnor och barn som tvingas fly från hemmet.

Men de flesta kvinnojourer har en pressad ekonomi och är beroende av tillfälliga medel. Ofta tvingas de leva med en stor osäkerhet om de får tillräckligt med pengar nästa år, vilket gör det svårare att ha fast anställda. En vanlig erfarenhet på kvinnojourerna är att orimligt mycket tid går åt till det eviga ansökandet om projektpengar, vilket drabbar arbetet att stödja våldsutsatta kvinnor.

Bakom dessa problem ligger att kommunernas stöd till jourerna varierar mycket och ofta saknar långsiktighet. Av det statliga stödet är merparten till för tillfälliga projekt och utvecklingsarbete. Det finns även ett verksamhetsstöd som kan sökas av bland annat kvinnojoursorganisationer, men det har inte kunnat råda bot på jourernas ekonomiska osäkerhet eftersom det är så pass litet. Det beviljas dessutom för endast ett år i taget.

Behovet är därför stort av ett nytt stöd till kvinnojourerna som är förutsägbart och tillräckligt stort för att ge trygghet. Det är inte acceptabelt att en verksamhet som rör kvinnors säkerhet år efter år ska vara beroende av tillfälliga projektpengar.

Fredrik Reinfeldt har den senaste tiden sagt en del bra saker om mäns våld mot kvinnor. Men trots de fina orden är ekonomin för landets kvinnojourer fortfarande präglad av osäkerhet. Särskilt märkligt blir det när Moderaterna i sitt initiativ mot våldet skriver att det finns en ”permanent finansiering av kvinnojourerna” på 109 miljoner kronor, trots att detta handlar om medel för tillfälliga projekt och utveckling.

För att ge kvinnojourer runtom i landet goda förutsättningar vill vi införa ett stabilt statligt grundstöd. Det ska fördelas efter hur många som bor i området där jouren finns och beviljas för tre år i taget. Där det saknas en kvinnojour gör pengarna det möjligt att bygga upp en ny. Både ideella och kommunala kvinnojourer får del av stödet som ska vara förutsägbart och långsiktigt. Vi satsar i vår kommande budget 200 miljoner kronor om året på det nya stödet.

För att få del av pengarna ska det finnas kompetens och erfarenhet vad gäller kvinnofridsfrågor. Det ska finnas barnkompetens, ett skyddat boende med hög säkerhet och god tillgänglighet.

För att klara kraven kommer mindre kommuner att behöva samarbeta. Det statliga stöd som finns i dag kommer att vara kvar.

Kommunerna har ansvar för att kvinnor och barn utsatta för våld får det stöd och skydd de behöver. Det ska följas upp att de tar det ansvaret, något de inte alltid gör i dag. Med ett bra statligt grundstöd och engagerade kommuner ska kvinnor i hela landet kunna få tillgång till fungerande jourverksamhet.

I år är det 100 år sedan internationella kvinnodagen uppmärksammades första gången i Sverige.

Det feministiska arbetet har uppnått mycket, men fortfarande har vi en lång väg kvar innan vi har ett jämställt samhälle. Att ge våldsutsatta kvinnor det stöd och den säkerhet de behöver kan inte vänta längre.

JONAS SJÖSTEDT

partiledare (V)

Dela den här sidan:

Kopiera länk