Genmäle på Malin Olssons inlägg den 5/9 2012.

Mansrådgivningen – förebyggande och behandlande verksamhet.

Det är beklämmande och förvånande att landstingsledamoten Malin Olsson (M) inte har bättre kunskaper om landstingets verksamhet och uppgifter. Hon raljerar i artikeln med att landstinget vill stödja Mansrådgivningen, vars syfte är att minska våldet mot kvinnor. Där ges samtal och rådgivning till män som frivilligt söker hjälp för sin aggressivitet. Det är inte, som Malin tycks tro bara straffade män som kommer dit. Många söker hjälp för sin ilska/aggressivitet innan det gått så långt som till domstolen.

På en mängd områden ger vården råd och stöd till människor i svåra livssituationer, ofta kopplade till psykosocial problematik och störda relationer.  Familjecentraler, ungdomsmottagningar psykosociala team är goda exempel på detta. I grunden handlar det  om att gå till botten med problem och relationsstörningar, inte sällan grundlagda i tidig barndom. Att principiellt utesluta just våldsamma män ur sådan verksamhet vittnar om grumliga syften.

Våldet i nära relationer är fruktansvärt för de drabbade, men det är också ett allvarligt folkhälso- och samhällsproblem. I Sverige anmäls nära 30 000 fall av kvinnomisshandel årligen och runt 17 kvinnor mördas. Självklart skall landstinget tillsammans med kommunerna engagera sig i denna fråga, på alla plan och med alla medel. Mansrådgivningen är visserligen bara en pusselbit, lämplig för de män som frivilligt söker sig dit, men tillsamman med en mängd andra insatser måste vi våga tro på att detta våld skall få ett slut.

Malin Olsson borde också inse att hälso- och sjukvården avlastas om färre människor utsätts för våld i nära relationer. För varje man som slutar slå, sparas därför både stora pengar och mycket lidande. Det handlar om att ha en helhetssyn både på kort och lång sikt. Jag är glad för att Jönköpings läns landsting med stor majoritet valt att ge bidrag också till Mansrådgivningen.

Inga Jonasson, gruppledare

Vänsterpartiets landstingsgrupp

Tystnad om handlingsplanen för psykiatrin.

För två år sedan redovisades handlingsplanen för psykiatrin i länet – ”Ett föredöme inom svensk psykiatri”. Den hade med rätta en hög ambitionsnivå med högt satta mål. 14 olika åtgärdsområden föreslogs i planen och dessa åtgärder skulle vara genomförda under åren 2011-12.

Vänsterpartiet har i motioner och interpellationer gång på gång pekat på viktiga utvecklingsområden inom psykiatrin. Områden där behoven är stora och brådskande. Stärkt äldrepsykiatri, översyn av öppenvårdsteamen, mellanvårdsformer som fontänhus och vårdprogram inom neuropsykiatrin.

I svaren på motionerna hänvisar majoriteten genomgående till utvecklingsplanen för psykiatri.

Det oroar att så lite hittills redovisats av åtgärder kopplade till planen. Istället nås vi ständigt av uppgifter om bemanningsproblem, ansträngd arbetsmiljö och sämre tillgänglighet för patienter.

Ätträningsenheten i Jönköpings sjukvårdsområde, är ett exempel. Där tycks verksamheten vara lagd i malpåse. Det är ytterst oroande att en så viktig verksamhet inte fungerar!

Hur går med arbetet att tillskapa behandlingsmöjligheter för människor som drabbats av posttraumatiskt stressyndrom?

På vilket sätt åtgärdas behoven av hälsofrämjande insatser för människor med psykiatriska diagnoser?

Vad händer med ätträningsverksamheten?

Hur arbetas det med bemanningsproblematiken inom psykiatrin?

När kommer en samlad redovisning av arbetet med utvecklingsplanen för psykiatrin till fullmäktige?

Ja, frågorna blir många när utvecklingsprogrammet dras i långbänk.

Inga Jonasson, gruppledare

Vänsterpartiets Landstingsgrupp

I en debattartikel, införd den 4/9, går landstingets båda moderata ledargestalter till angrepp på Vänsterpartiets arbete i landstingspolitiken. Deras inlägg är såväl okunnigt som arrogant. Arrogant – inte i första hand mot Vänsterpartiet, det kan vi ta, utan mot alla de medborgare i vårt län som fått känna av alliansregeringens politik inpå bara huden. Jansson/ Hytting säger:

”Vänsterpartiet vill höja skatten för att genomföra reformer som ingen efterfrågar och är emot det mesta”. Det är ett uttalande som tydligt avslöjar syrebristen i den bubbla som Hytting/Jansson befinner sig i, mycket långt ifrån den verklighet där sjuka, funktionsnedsatta och arbetslösa befinner sig! Den moderatstyrda politiken har inneburit stora skattelättnader för dem som har jobb, är friska och har goda inkomster. En genomsnittlig inkomsttagare har fått skattesänkningar på närmare 1 500 kronor/månad. Vad Jansson/Hytting själva tjänat på sin politik vet jag inte, bara att det är betydligt mycket mer än så, och att arbetslösa och sjuka får stå för fiolerna när notan nu skall betalas. Den som är sjuk, funktionsnedsatt, pensionär eller arbetslös har inte fått del av skattesänkningarna, de har bara ”fått” Jansson/Hyttings avgiftshöjningar – höjda gränser i högkostnadskydden för vård, läkemedel och sjukresor. Dessutom drabbas de av borgarnas försämringar när det gäller hjälpmedel och sjukresor. Det är en skamlig och omvänd Robin Hood politik.

Att moderater inte vill ha skattehöjningar är inte något nytt, men att de inte ens ser problemen eller behoven hos drabbade människor, det är upprörande! Vänsterpartiet har för att något mildra effekterna av den förda allianspolitiken föreslagit ett samlat högkostnadskydd på en rimlig nivå och avvisat de försämringar av sjukresor som genomförts. En skattehöjning på 20 öre (motsvarande 45 kronor för en genomsnittlig inkomsttagare) skulle göra detta möjligt tillsammans med en rad andra förbättringsförslag som vi lagt. Sammantaget ett sätt att vända på kuttingen och styra över resurser till dem som bäst behöver dem. Det stavas solidaritet och rättvisa!

Debattartikeln förmedlar en förenklad och okunnig bild av Vänsterpartiets arbete i Landstinget. Vi talar tydligt om vad vi vill med vår politik. Under mandatperioden har vi förutom finansierade och genomarbetade förslag till flerårsplan och budget, hittills under mandatperioden lämnat 16 motioner med förslag till förbättringar inom en mängd olika områden.  Vad vi i grunden kritiserar är alliansens oansvariga experiment med privatiseringar av välfungerande verksamhet, att privata vinster dränerar välfärden och att avgiftshöjningar och omfördelningar skapar allt djupare klyftor i samhället. De som drabbats knackar på bubblan och säger: Kom ut!

Inga Jonasson, gruppledare

Vänsterpartiets Landstingsgrupp

I april lyfte Vänsterpartiet upp frågan om mansrådgivningens framtid genom en interpellation i Landstingsfullmäktige. Mansrådgivningen har funnits i Jönköping sedan drygt ett år och vänt sig till boende i Jönköping, Habo och Mullsjö kommuner. Verksamheten syftar till att minska våldet mot kvinnor och barn genom att erbjuda män behandling, få kontakt med män som utövar våld i nära relationer och att öka kunskapen om män som utövar våld i nära relationer. Ett mycket viktigt förebyggande och konstruktivt arbetssätt, som också varit mycket efterfrågat av de män som utövar våld eller befinner sig i riskzonen för att göra det!  Vänsterpartiet ville få landstingsmajoritetens inställning till frågan klargjord då (V) ansåg att verksamheten borde permanentas och utökas så boende i alla kommuner i länet får tillgång till denna hjälp. Responsen från landstingsmajoriteten var mycket positiv! De utlovade att verksamheten skall få fortsätta och nå fler kommuner, ett mycket välkommet besked! Men under landstingsdebatten förfäktades även åsikter med helt motsatt uppfattning och dessa kommer åter fram i Jönköpings Posten och Smålandstidningarna den 20/8. Det är moderaten Malin Olsson, landstingsledamot och vice ordförande i Roks (riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige) som står för mycket besynnerliga uppfattningar. Istället för att uppskatta att en behandling finns som hjälper män att bli av med ett aggressivt beteende och sluta slå, misstänkliggörs de män som söker hjälp. Enligt Olsson är det förvärrande med behandling av männen som slår och dessutom ett sätt för männen att slå blå dunster i ögonen på myndigheter. Några förslag på vad som bör göras istället har hon inte…

Vill vi komma tillsätta med våldet i nära relationer så måste män som slår få hjälp att ändra sitt beteende. Det är en skam att så många kvinnor misshandlas och dödas i vårt land och i världen varje år, och det måste få ett slut! Självklart skall kvinnorna få skydd och Vänsterpartiet anser att det skall ligga på varje kommuns ansvar att så sker. Det skall inte hänga på enbart ideella krafter, som ju kan variera mycket över tid, när det gäller livsviktig verksamhet. Detta står inte på något sätt i motsättning till en mansrådgivning.  Att ge hjälp och stöd till männen som misshandlar förutsätter dock att man inte betraktar dem som för evigt onda. Mansrådgivningen visar att det finns vägar till förändring och möjlighet att bryta med farliga mönster. Det är bra att verksamheten fortsätter – bara så kan vi få mer kunskap och insikter om vad som gör nytta i arbetet med att minska våldet i nära relationer!

Inga Jonasson, gruppledare

Vänsterpartiets Landstingsgrupp