Månad: oktober 2009

När kommer inventeringen igång, och när beräknas den vara klar?

Inventering av rehabiliterings/habiliteringsresurser i Landstinget.

På Landstingsfullmäktiges möte i maj 2009 behandlades en motion av undertecknad angående inventering av rehabiliteringsresurserna avseende sjukgymnaster och arbetsterapeuter i Landstinget i Jönköpings län. Inventeringen skulle omfatta samtliga tre sjukvårdsområden och omfatta såväl öppen som sluten vård inom både somatisk och psykiatrisk vård. Motionen bifölls av landstingsfullmäktige (med undantag av den att –sats som föreslog att resultaten av inventeringen i Jönköpings län skulle jämföras med resurserna i övriga landsting och att uppföljningsmått skulle tas fram och redovisas).

I yttrandet över motionen från Hälso- och sjukvårdsutskottet, Jönköping, påtalas att en inventering av rehabiliteringen och även habiliteringen inom Landstinget är mycket angelägen. Utskottet ansåg också att en övergripande analys av behov, resurser och organisation av rehabiliteringen, som omfattar även kommuner och andra aktörer i länet ska göras. Dessutom att länsinnevånarna ska garanteras en likvärdig rehabilitering oavsett bostadsort. Vidare ansåg utskottet att rehabiliteringens betydelse för den hälsofrämjande vården ska förtydligas och att rehabiliteringskompetens ska finnas i samtliga medicinska programgrupper.

Alltså en lång rad viktiga åtgärder vars betydelse inte nog kan betonas inför de stora förändringar som är på gång i Landstinget i och med vårdvalsinförandet. 

Med anledning av ovanstående

Är inventeringen av rehabiliteringsresurserna i enlighet med landstingsfullmäktiges beslut påbörjad ännu?

När beräknas inventeringen vara genomförd?

När och hur presenteras resultaten av inventeringen?

Inga Jonasson, gruppledare

Vänsterpartiet

Trots att två år har gått sedan fullmäktige fattade beslut om en genomlysning av psykiatrin har den ännu inte gjorts!

Varför hamnar psykiatrin sist i kön?

I budget 2008 med flerårsplan för åren 2009-2010 står "att en genomlysning av länets psykiatriska verksamhet skall ske under 2008".

Nu skriver vi snart 2010 och den aktuella genomlysningen av psykiatrin har ännu inte genomförts.

Om vi studerar budget 2009 står "att en plan ska utarbetas för ansvarsfördelning och samverkan mellan kommun, primärvård, vuxenpsykiatri, länsdels och länsansvar". Detta ska göras under 2009.

Men inte heller detta har förverkligats.

När två motioner, med koppling till psykiatrisk vård, från Vänsterpartiet behandlades under landstingsfullmäktige i september hänvisades till den beslutade genomlysningen. Utskotten menade sig sakna underlag när det gällde att kunna ta ställning till frågorna som motionerna väckte.  Detta eftersom den beslutade översynen/genomlysningen av psykiatrin inte var gjord.

 Med ovanstående som bakgrund blir frågorna:

Hur kommer det sig att den beslutade genomlysningen av länets psykiatriska verksamhet inte gjorts?

När kommer genomlysningen att vara klar? 

Hur kommer det sig att åtgärder som dessa inte prioriteras?

Inga Jonasson

Gruppledare

Vänsterpartiet

Landstinget i Jönköpings län måste vara pådrivande för att få till stånd ett nationellt hyrläkarstopp!

                                       Dags att införa hyrläkarstopp! 

Vänsterpartiet har under årtionde bekämpat hyrläkarsystemet.

Under åren har vi fått allt större gehör för våra argument. Hyrläkarna är för landstingen dyra, splittrande, kontinuitets bristande och nu konstaterat farliga av säkerheten för patienterna.

Utöver Socialstyrelsen instämmer nu även Folkpartiet i vår syn om systemets orimlighet.

Efter 2003, när det i samförstånd mellan Landstingen och Landstingsförbundet skapades ett hyrläkarstopp, var det under några år även i vårt landsting långtgående restriktioner på användandet av hyrläkare.

Hyrläkare kallas även stafettläkare, och det är i sanningens namn "en sjuk stafett" som idag drar över Sverige.

I vårt landsting har under ett år hyrläkar kostnaderna ökat med 52%, kostnaden är idag uppe i 44 miljoner kronor. Dessa pengar kan användas på betydligt bättre sätt. 44 miljoner är mycket pengar, men det handlar inte bara om dessa miljoner. Det finns flera och än mer negativa och allvarliga följder av hyrläkarsystemet.

Teamarbetet som vi under många år medvetet har byggt upp urholkas, arbetsmiljön och solidariteten på vårdcentraler och andra enheter sätts ur spel.

Hyrläkarna är inte kostnads effektiva, dom skriver ut mer fler remisser, fler mediciner, gör fler provtagningar och sjukskriver fler än landstingets egna läkare.

Varför det finns så många hyrläkare i läkarbristens Sverige, beror till stor del på att det är vår offentliga sektors egna läkare som arbetar extra på de förmånliga avtal som fack och arbetsgivare förhandlat fram, för att läkarna skall få vila och återhämtning. (I vilka andra arbetsområden kan sådant få ske?)

Men det mest oroande i systemet är bristen på kontinuitet! Runt patienter finns behov av att träffa samma läkare/vårdpersonal, för att kunna ge en god och säker vård. Till exempel, att över tid följa upp effekterna av den behandling som givits. Barn, äldre, kroniskt och psykiskt sjuka har mest behov av denna kontinuitet.

 Socialstyrelsen konstaterar vid en genomgång av samtliga Lex Maria fall 2008-2009, att på mindre än 18 månader har systemet med hyrläkare resulterat i att 27 patienter avlidet och minst lika många skadats.

Hyrläkarsystemet och utbildningsbristen på läkare sätter fruktansvärda spår.

Låt oss en gång för alla, lära av misstagen. Hyrläkarsystemet hör inte hemma i Hälso och sjukvården. Inför hyrläkarstopp, nu!

                                                                                       Per-Olof Bladh

                                                                                       Landstingsledamot.

                                                                                       Vänsterpartiet.

Trycksår, undernäring, fallolyckor och onödig kateteranvändning – allt detta är exempel på vårdskador som går att undvika!

Patientsäkerhet – högsta prioritet i vården?Idag finns det riktlinjer och kunskap om hur man skall förebygga och behandla fall, trycksår, näringsbrist, smärta och urinretention/behandling med urinkateter. Ett problem är att det har varit svårt att implementera nya arbetssätt inom dessa områden i hälso- och sjukvården trots satsningar på utbildning och kompetenshöjning. Ovanstående områden har inte haft hög status och därför har inte implementeringen av kunskap inom dessa områden prioriterats tillräckligt högt. Av samma anledning har  det inte tydliggjorts hur viktigt och komplext arbetet är inom dessa områden. Vårdskador (komplikationer som hade kunnat undvikas med rätt åtgärder) som undernäring, urinvägsinfektioner, trycksår och fall orsakar patienterna lidande och ibland en för tidig död. Ibland skapar vården ett större vårdbehov och längre vårdtider vilket i sin tur gör att patienter med andra sjukdomar och problem får längre väntetider. För att ge ett exempel så orsakar en vårdrelaterad urinvägsinfektion 1-5 dagar längre vårdtid.

De senaste åren har det kommit rapporter som visar att endast en liten del av alla avvikelser/skador i vården rapporteras. Det finns också både nationella och internationella studier och kvalitetsuppföljningar som visar att vårdskador som undernäring, fall, trycksår och komplikationer på grund av behandling med urinkateter drabbar ett flertal patienter helt i onödan. Det är oftast de svagaste som drabbas hårdast  – det vill säga äldre, ofta svårt sjuka patienter, ofta med demens och/eller kognitiva funktionsnedsättningar.

I de riktlinjer som gäller nutrition anger att patienter får ha maximalt 11 timmars nattfasta. Trots det så får patienter huvuddelen av sitt näringsintag på 9 timmar mellan 8.00-17.00 (frukost, lunch och middag) och kaffe serveras kl. 19.00. Detta innebär att ett flertal patienter har en nattfasta på minst 13 timmar. Det är inte acceptabelt. Svårt sjuka patienter behöver små, energirika mål fördelade över flera timmar på dygnet för att kunna få sitt näringsbehov tillgodosett. Mattider är en fråga som har en övergripande organisatorisk karaktär.

För att upptäcka kvarstående urin i blåsan behövs speciell utrustning som måste finnas på varje avdelning. Att inte ha tillgång till denna ger upphov till mycket stora kostnader i form av vårdskador som urinvägsinfektion. Det är alltså självklart att denna utrustning skall finnas tillgänglig på vårdavdelningar.

Patienter får inte alltid information när de drabbats av en vårdskada och därmed kan de inte söka ersättning från patientförsäkringen. Dessutom visar granskningar av journalföringen att vårdskador ofta är bristfälligt beskrivna i journalen. Dessa granskningar visar också på att planering och uppföljning av vården saknas ofta  i journalföringen,  vilket i sig ökar risken för vårdskador. Vårdskador som urinvägsinfektioner, fall, undernäring och trycksår måste bli alltid bli föremål för avvikelserapportering. Det är nödvändigt för att dessa brister skall kunna uppmärksammas och åtgärdas systematiskt.

 Med anledning av ovanstående föreslås Landstingfullmäktige besluta

att en utredning av följsamhet och resultat inom nutrition, smärta, fall , trycksår  och urinretention görs inom Landstingets enheter med öppen redovisning

att i utredningen även redovisa hur stor andel av alla vårdskador i länet som avvikelserapporterats i "synergi" (Landstingets system för avvikelserapportering) och hur stor del av dessa avvikelser som resulterat i en Lex Maria anmälan

att de delar inom patientsäkerheten som kräver övergripande beslut, som exempelvis vad gäller mattider och inköp av nödvändig utrustning, utreds och åtgärdsförslag presenteras snarast

att Qulturum bevakar och arbetar systematiskt med att minimera förekomsten av vårdskador

att förbättringsarbetet förankras genom löpande utbildningar och systematiskt uppföljningsarbete i de berörda verksamheterna

Inga Jonasson Gruppledare, Vänsterpartiets Landstingsgrupp