Kommer Ulf Kristersson att lägga sig platt för EU?

I oktober antog Europeiska rådet EU:s direktiv om tillräckliga minimilöner. Nu är det upp till bevis för Ulf Kristersson: Kommer du att stå upp för den svenska arbetsmarknadsmodellen eller lägga dig platt för EU? Det frågar sig Ciczie Weidby, arbetsmarknadspolitisk talesperson för Vänsterpartiet
I oktober antog Europeiska rådet EU:s direktiv om tillräckliga minimilöner. Sverige och Danmark röstade nej. En enig riksdag har slagit fast att direktivet strider mot subsidiaritetsprincipen och de partier som ingår i regeringen har varit särskilt kritiska mot direktivet. Både fack och arbetsgivare ser nu med stor oro på hur direktivet kommer att påverka den svenska kollektivavtalsmodellen.Sveriges ståndpunkt är tydlig: EU har inte behörighet att lagstifta om minimilöner. Givet denna ståndpunkt bör den svenska regeringen löpa linan ut och väcka en ogiltighetstalan mot EU:s direktiv om tillräckliga minimilöner. En ogiltighetstalan innebär att EU-domstolen, med stöd av fördragen, granskar lagenligheten i direktivets regler. Om domstolen anser att talan är välgrundad så upphör reglernas rättsliga effekt.

Tiden är knapp

I november riktade Byggnads, Elektrikerna, Fastighets och Målarna en uppmaning till regeringen om att väcka en ogiltighetstalan mot EU-direktivet i EU-domstolen. Vänsterpartiet står bakom de svenska fackföreningarnas krav. En ogiltighetstalan ska i detta fall väckas senast den 18 januari 2023. Tiden är knapp, men regeringen har fortfarande möjlighet att agera i enlighet med Sveriges principiella hållning i frågan.

Nyligen meddelade biträdande arbetsmarknadsminister Paulina Brandberg (L) att regeringen inte avser att väcka någon ogiltighetstalan. Regeringen bedömer att direktivet går att hantera utan att vi behöver göra några ingrepp i den svenska lönebildningsmodellen. Regeringens fokus är nu, enligt Brandberg, att genomföra direktivet på ett ”så bra sätt som möjligt”. Regeringen har därför gett en utredare i uppdrag att ta ställning till hur direktivet ska genomföras i Sverige. Uppdraget ska redovisas senast den 23 juni 2023.

Vilken kristallkula har regeringen tillgång till?

Vänsterpartiet vet inte vilken kristallkula som regeringen har tillgång till, men uppenbarligen kan de se in i framtiden på ett sätt som vi andra inte kan. Därmed avfärdas parternas upprepade varningar om att direktivet hotar den svenska modellen. Det är mycket anmärkningsvärt. Vänsterpartiet sätter större tilltro till parternas varningar än till regeringens önsketänkande.

Byggnads är starkt kritiskt till regeringens besked. Enligt Byggnads ordförande Johan Lindholm öppnar regeringen Pandoras ask. Om man inte stämmer i bäcken nu kan EU i förlängningen gå in och lägga sig i svensk lönebildning och därmed förändra den svenska kollektivavtalsmodellen i grunden. Vänsterpartiet delar Byggnads kritik och farhågor. Vi kan konstatera att högerregeringen uppenbarligen värderar relationen till EU högre än den svenska kollektivavtalsmodellen.

Den nyvalda danska regeringen gör en annan bedömning än den svenska. I regeringsförklaringen aviserar den nya mitten-högerregeringen att man avser att ”anlægge et annullationssøgsmål om EU’s mindstelønsdirektiv”, det vill säga väcka en ogiltighetstalan. Den danska regeringen tänker således ta strid för den danska arbetsmarknadsmodellen. Den svenska regeringen ägnar sig i stället åt önsketänkande.

Det är dock inte för sent för regeringen att ändra sig – man har fortfarande en månad på sig att lämna in en ogiltighetstalan eller kroka arm med den danska regeringen, vilket Unionen föreslår. Nu är det upp till bevis för Ulf Kristersson: Kommer du att stå upp för den svenska arbetsmarknadsmodellen eller lägga dig platt för EU?

Ciczie Weidby

Dela den här sidan:

Kopiera länk