Kritiken växer nu mot landstingsstyrelsens ordförande, moderaten Håkan Jansson, och hans uttalande till P4 Jönköping i morse. Han menade att vänsterpartisten Inga Jonassons många motioner kostar mycket pengar.
Kritiken växer nu mot landstingsstyrelsens ordförande, moderaten Håkan Jansson, och hans uttalande i P4 Jönköping i morse att vänsterpartisten Inga Jonassons många motioner kostar mycket pengar. Oppositionsrådet och socialdemokraten Anci Magnusson är en som har reagerat. Håkan Jansson, moderat landstingsordförande. Reporter: Peter Jernberg. Onsdag 20 mars 2013 kl 16:39 (Nyheter P4 Jönköping)
Statsvetare: ”Problematiskt i en demokrati” Statvetaren Anders Hellström om Jansson (5:33) Kritiken växer nu mot landstingsstyrelsens ordförande, moderaten Håkan Jansson, och hans uttalande i P4 Jönköping i morse att vänsterpartisten Inga Jonassons många motioner kostar mycket pengar. Anders Hellström, från Huskvarna från början, är statsvetare på Malmö högskola. Reporter: Karin Selldén. Onsdag 20 mars 2013 kl 16:39 (Nyheter P4 Jönköping)
Vi berättade tidigare i dag att nästan hälften av de motioner som lagts i landstingsfullmäktige sedan 2006 har kommit från vänsterpartisten Inga Jonasson. Något som landstingets högste politiker, moderaten Håkan Jansson inte tyckte om.
– Hon skulle vakta sin tunga, sa han.
Men nu kommer kritiken mot Jansson från flera olika håll.
– När jag hörde det kunde jag konstatera att jag hade aldrig uttryckt mig på det sättet. Jag är skitbesviken. Håkan Jansson behöver förklara för oss andra vad det är han menar, säger socialdemokraten Anci Magnusson.
Janssons uttalande blir nu också en fråga för vänsterpartiets distriktsstyrelse där ordförande Mikael Kallin reagerat på uttalandet.
– Detta får vi givetvis diskutera i styrelsen, jag tycker inte att han har rätt att gå in med pekpinnar och försöka styra oss. Det var mycket upprörande jag ser mycket allvarligt på det här, säger Kallin.
Under flera år har situationen på akutkliniken och inom ambulanssjukvården varit ansträngd. Allt fler patienter söker sig till akuten och antalet ambulansuppdrag ökar ständigt i Jönköpings sjukvårdsområde. Och det handlar om mycket stora ökningar, på länssjukhuset Ryhov har antalet patienter som sökt sig till akutmottagningen ökat med 10 000 under de senaste två åren. Denna stora ökning har skett samtidigt som antalet vårdenheter i primärvården i Jönköping blivit många fler. Antalet ambulansutryckningar har även de ökat, med 1 000 fler under 2012 än föregående år. Trots att verksamheten arbetat med frågorna och sett över verksamheten så innebär denna kraftiga ökning av patienter att medarbetarna ansträngs mycket hårt. Riskerna ökar för utmattning och försämrad arbetsmiljö. Detta drabbar givetvis såväl personal som patienter. Vid flera tillfällen har verksamheten lyft fram att en flyttning av jourcentralen, som idag ligger på väster i Jönköping, borde flyttas upp till Ryhovs sjukhus. Detta för att lättare kunna lotsa patienter som egentligen inte behöver akutklinikens vård till jourcentralen. Alltså underlätta för patienten att få ”rätt” vård.
Hur ser majoriteten på förslaget att flytta Jourcentralen till Ryhov?
Landstinget har som sin uppgift att ansvara för fördelningen av kulturverksamheten i länet. Det är ett viktigt mål att kulturen sprids över länet och görs tillgänglig för alla medborgare. I den regionala kulturplanen och i Landstingets Budget 2013 med Flerårsplan 2014-15 betonas kulturens betydelse för hälsan och att ”Smålands Musik och Teater skall verka för att nå och engagera länets alla invånare med ett varierat utbud för alla smakriktningar”. Men i verkligheten är det lång väg att gå innan dessa skrivningar får genomslag. Undersökningar visar att tre av fyra som köper abonnemang på Spira bor i Jönköpings tätort. Och i de rika villaområdena, flest på Bymarken, Bäckalyckan och Skänkeberg. I hyresområden som österängen och Råslätt är antalet människor med abonnemang försvinnande lågt. På Råslätt 0,2 % eller tre personer. Så ser det ut och då befinner vi oss ändå i Jönköping med omnejd.
Hur ser det ut i resten av länet?
Vilka åtgärder planeras för att Spira skall bli ett kulturhus för alla?
Vårdvalet inom primärvården har nu ett par år på nacken. Konsekvenserna av vårdvalet har redovisats bland annat genom den uppföljning som primärvårdens FoU enhet genomfört för åren 2010 och 2011. Där tas viktiga frågor upp om läkemedelsförskrivning, kontinuitet och hur man arbetar med levnadsvanor. Vårdvalsinförandet innebar en mycket stor förändring i primärvården där ett stort antal nya, privat drivna, vårdenheter startades. Detta samtidigt som befintliga landstingsdrivna vårdcentralen tappade personal och tvingades banta ner verksamheten på olika sätt. Inför 2013 har beslut fattats av den styrande majoriteten i Landstinget att även den specialiserade vården skall privatiseras och konkurrensutsättas. Nu tas alltså nya steg på privatiseringsvägen. Detta trots att det saknas kunskap om hur vårdvalsinförandet påverkat verksamheten i ett mycket viktigt avseende – jämställdheten. Inom Landstinget pågår nu ett projekt via SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) med benämningen ”Hållbar jämställdhet”. En av projektets målsättningar är att jämställdheten skall vara en del i all planering, verksamhet och budget arbete inom Landstinget. För att nå ”hållbar jämställdhet” krävs konsekvensanalyser och ett tydliggörande av jämställdheten i de dokument och beslutsunderlag som Landstinget tar fram.
I debatten inför vårdvalet i primärvården hävdade ofta den borgerliga majoriteten att det var en förändring som skulle gynna jämställdheten genom någon slags automatik. Blev det fler arbetsgivare så skulle jämställdheten öka, så löd tesen som drevs av borgerligheten. Någon analys som skulle kunna bekräfta eller avfärda tesen har dock inte presenterats vare sig före eller efter införandet. Hur stor andel av de nya vårdföretagen i länet ägs av kvinnor? Hur många kvinnor finns i de aktiebolagsstyrelser som driver vårdföretagen? Är lönerna jämställda? Hur jämställda är arbetsvillkoren? Ett annat perspektiv är hur jämställt vården fördelas, hur och vilka behandlingar som ges till kvinnor respektive män. Ytterligare en fråga är i vilken utsträckning kvinnor respektive män byter vårdgivare. Det finns oerhört många frågor med jämställdhetsperspektiv som saknar svar.
Med anledning av ovanstående föreslås Landstingsfullmäktige besluta
att genomföra och redovisa jämställdhetsanalyser inom alla enheter inom vårdvalet, såväl privata som landstingsdrivna
att analyserna skall omfatta ägare, ägarförhållanden, medarbetare samt medborgar- och patient perspektivet.
Inga Jonasson, gruppledare Vänsterpartiets Landstingsgrupp
