Skip to main content

IDAHO

Homofobi – inte acceptabelt i 2000-talets Sverige.
Den internationella dagen mot homofobi, IDAHO, börjar närma sig med stormsteg. Under året har vi kunnat läsa om hur personer inom HBTQ har kränkts av myndigheter, privatpersoner och föreningar av olika slag.
I skolan kan det vara svårt, vi kan läsa några gånger om året hur elever har kränkts pågrund av sin sexuella läggning. I Jönköping hade vi för några år sedan en kille som anmälde sin skola pågrund av att de inte gjorde någonting mot kränkningarna han upplevde, han fick rätt emot skolan. Vi tror att mycket mer kunde göras för att förebygga att brott inte begås, genom att man satsar på utbildningar.
Men man ska inte skylla allt på kompisar i skolan och på arbetskamrater, för det är oftast arbetsgivaren som gör fel. I vissa kommuner saknar t.ex.många inom socialtjänsten kompetens på området, man inte vet hur man ska behandla dessa grupper eller man har en bristande förståelse för att man kan leva ihop även fast man har samma kön. Det är till störst del arbetsgivarens skyldighet att ge utbildningar på de områden som man känner att man brister i, men man har även en viktig roll som medmänniska. Vet inte arbetsgivaren om att behovet finns, så är det väldigt svårt att anordna en utbildning.
I dagens Sverige så ska det inte kunna förekomma kränkningar av något slag, du ska kunna känna dig säker och trygg oavsett vilken hudfärg du har, vilken läggning du har eller vilken religion du har – vi kommer aldrig acceptera att folk far illa pågrund av olikheter.
I många av de mindre kommunerna så känner HBTQ personerna en viss maktlöshet. Vi har fall där personerna har överklagat sina beslut om t.ex. försörjningsstöd, till socialnämnd, men ingenting händer. Men hur ska politikerna kunna se vad som är fel – när man inte kan förstå att samkönade relationer finns idag?
Nej, vi är trötta på homofobi, förtryck och oförståelse från människor. Nu måste vi ta tag i homofobin på riktigt – inte bara på riksnivå utan även ute i kommunerna och i landstinget.
Målet ska vara att alla människor ska ha rätt till att vara dem man är utan att vara rädd för att bli utfryst, mobbad eller misshandlad.
För att nå ett mål med nollvision om kränkningar, så måste samtliga kommuner, landsting och även riksdagen se till att satsa på utbildning i denna viktiga fråga. Vi måste ha en skarp lagstiftning som visar att detta inte är acceptabelt. En del kommuner har idag gjort ett jätte arbete med detta, men det finns mycket kvar att göra – speciellt ide mindre kommunerna.
Vänsterpartiet kommer att i alla debatter och i alla forum stå upp för minoriteterna i Sverige. Vi kommer aldrig att tolerera att en annan människa blir förtryckt eller kränkt. För det platsar inte i dagens Sverige.
All kärlek är bra kärlek.
Tom Edoff – Distriktsstyrelsen Vänsterpartiet i Jönköpings län

Motion till kommunfullmäktige – Mullsjö

Vänsterpartiet i Mullsjö har lagt en motion till fullmäktige daterad 2012-05-09.

Mångfaldspolicy i Mullsjö kommun

HBT är ett samlingsbegrepp för homosexuella, bisexuella och transpersoner som grupp. Med HBT-kompetens åsyftas kunskap om, och förståelse för, de särskilda livsvillkor som denna grupp har.

 

Under senare år har HBT-personers livsvillkor förbättrats ifråga om såväl lagstiftning som synliggörande i samhället. Riksdagen röstade t.ex. igenom könsneutralt äktenskap. Denna utveckling har lett till att fler HBT-Personer idag lever öppet, ingår äktenskap och skaffar barn.

 

Undersökningar visar att ohälsan fortfarande är större i gruppen HBT-Personer än bland heterosexuella. Den psykosociala ohälsan är överrepresenterad bland unga med annan sexuell läggning än den heterosexuella. Många HBT-Personer kan vittna om hur de har blivit kränkta eller osynliggjorda i samhället eller av myndigheter. Trots ökad kunskap på området blir HBT-Personer fortfarande ofta diskriminerade i samhället och dåligt bemötta, detta pågrund av för dålig kunskap om personer med annan sexuelläggning.

 

För att motverka diskriminering anser vi i Vänsterpartiet att det krävs ökad HBT-kompetens och kunskap bland vår personal och förvaltnings- och verksamhetschefer samt politiker. En övergripande HBT-policyn för Mullsjö kommun skulle vara värdefull för att öka kompetensen och kunskapen inom alla kommunens verksamheter. Vi skulle vilja se en regnbågsflagga på varje chefs kontor för att symbolisera respekten för mångfald och tolerans.

 

Vänsterpartiet föreslår följande:

 

– Att utbildningsåtgärder bör vidtas i syfte att utveckla personalens och chefernas kunskaper om bemötande av HBT-Personer, både i de utåtriktade kontakterna med kommunens invånare och i de interna personalfrågorna

 

– Att kommunen tar fram en övergripande policy där det står klart och tydligt hur man ska bemöta olika minoriteter i samhället, målformuleringar antas och revideras i samband med budgethanteringen, och följs upp i samband med bokslutshanteringen i kommunen.

 

För Vänsterns fullmäktigegrupp

 

Tom Edoff (v)

Partiledardebatt ikväll, 20.00!

 

Missa inte kvällens partiledaredebatt klockan 20.00 ikväll på SVT2! Alla partiledare möts och det kommer vara hett bakom öronen på borgarna!

Ni som twittrar kan gärna vara med och tycka i #vpol #svpol #agenda!

ENSAMKOMMANDE BARN, UNGA MÄN ELLER FRAMTIDSHOPP?

Den senaste tiden har det dykt upp en debatt i Sverige om ensamkommande flyktingbarns ålder. Min partikollega Christina Höj Larsen (SVTdebatt 12-04-26 ) har ifrågasatt metoderna för att åldersbedöma de som misstänks vara över 18 och Centerpartisten Staffan Danielsson (DN debatt 12-04-26) har ifrågasatt mottagandet och hittat på en sanning om att en stor del av de ungdomar som kommer är över 18 år. Jag arbetar som föreståndare och projektledare med ensamkommande flyktingbarn och vill till att börja med att dementera påståendet att de flesta är över 18. När man ser våra grabbar, eller unga män, leka med bilar, måla eller lägga pärlplattor med en 6 årings ivrighet så känns inte handledens tjocklek så relevant. Oavsett om de är 16 eller 20 så har de aldrig fått vara barn i sitt hemland.
Frågan som jag istället vill diskutera är varför man som 20 åring säger att man är 16. Antagligen inte för att man så gärna vill jobba till 69 när man blir pensionär. Antagligen inte heller för att man vill ha läggtider, mattider eller en god man som talar om att man inte får köpa läsk och godis. Nej antagligen så säger man att man är under 18 av två skäl, dels att mottagandet för de som är över 18 har en så mycket sämre kvalité än om man är under 18 och dels för att man upplever att det är lättare att få uppehållstillstånd om man är under 18.När jag sett killarna som kommer till oss oavsett om de är över eller under 18 så ser jag otroligt ambitösa, artiga, trevliga och glada grabbar som inte vill något hellre än att få uppehållstillstånd och skaffa en utbildning och jobb. Ett infött svenskt barn börjar redan i mammas mage att kosta samhället pengar och fortsätter göra det genom barnbidrag, barnsjukvård, barnomsorg, skola, studiebidrag, gymnasieskola och ev. universitetsutbildning. Det tar ungefär 20-25 år för ett ”svenskt” barn att bli skattebetalare. Om vi kan få våra invandrarungdomar att komma ut i arbete efter 6-7 år så vill jag att ni som talar om kostnader för invandringen använder detta som ett räkneexempel.  Jag tror nämligen att det är just dessa invandrarungdomar som Sverige kommer att behöva i framtiden.

Jag menar att skillnaden mellan att vara 17,5 och 18 år är alldeles för stor. Medan de som är barn får skola, mat, omsorg och boende får de vuxna klara sig helt på egen hand.  Jag tror att för att arbeta och skapa någonting positivt för våra nya medborgare så kan ett alternativ vara att ha ett steg till i mottagandet, ett slags ”unga vuxna” mottagande för de som är mellan 18 och 25år. Kommunerna kan få uppdraget att starta integrationsenheter för dessa unga vuxna där vi kan erbjuda t.ex. yrkesutbildning, praktik, visst boendestöd och samhällsorientering på ett sätt som gör att steget mellan 17,5 och 18 år inte blir så stort. Jag är övertygad om att med rätt stöd i vårt mottagande är detta en av de viktigaste investeringarna vi kan göra i vårt land där vi ju har en allt äldre befolkning.
För de allra flesta kommuner är verksamheten med ensamkommande flyktingbarn en ny verksamhet och för de allra flesta kommuner kommer de ungdomar som kommer att vara ett välkommet tillskott i befolkningsstatistiken och så småningom skattebasen. Kan vi bara se till att ta tillvara de resurser dessa ungdomar är och se det goda mottagandet som en investering för framtiden så har vi en vinna-vinna situation. Nu ska vi bara hitta det bästa sättet att välkomna våra nya medborgare på oavsett om de är 17,5 eller 18 år gamla.
Alexander Lowejko

Distriktsordförande Vänsterpartiet Jönköpingslän

Följ Alexanders blogg -> https://lowejko.blogspot.se/