Anförande framtidens sjukvård landstingsfullmäktige

Hur möter vi framtiden?

Ordförande, fullmäktige och åhörare.

Hur möter vi framtiden? Landstings majoriteten har låtit ta fram en skrift med detta namn.

Det är minsann inte lätt att förutsäga framtiden. Dessutom blir framtidsförutsägelsen lätt tillrättalagt efter den framtid som man önskar. Självklart vill de olika partierna forma sin bild av framtiden – så det blir väl kanske inte alltid så objektivt. Det är många, många gånger under de senaste trettiofem åren, då jag har funnits i vård och omsorg, som jag har hört trosvissa framställningar om hur det skall bli, vad vi måste acceptera och vad som är oåterkalleligt. Det har många gånger varit som om vi bara står maktlösa inför ”utvecklingens” tsunami. Men vi kan påverka, vi kan bygga en välfärd som håller och vi kan hålla fast vid våra etiska värderingar. Vi måste kunna det!

Det är inte roligt när framtiden tycks innehålla det som historien sedan länge förkastat. Ökade inkomstklyftor och ojämlikhet innebär stora faror för folkhälsan. Det är genom att ständigt öka jämställdheten och jämlikheten som Sverige och de andra skandinaviska länderna uppnått så goda resultat inom hälsans område. Vänsterpartiets ambition är självklart att behålla denna trygghet och jämlikhet och förbättra den.

Det som vi i Vänsterpartiet uppskattar i framtidsrapporten är det fokus på hälsofrämjande åtgärder, teamarbete och rehabiliteringsinsatser som den innehåller. Men då måste detta stödjas på olika sätt så att det blir verklighet.

Det talas om ett paradigmskifte inom primärvården när det gäller hälsofrämjande insatser. Det är i så fall mycket välkommet. Ända sedan primärvården i Habo gick i spetsen för de hälsofrämjande insatserna som även innefattade ett engagemang från hela kommunen, skola och butiker, så har vi talat för detta paradigmskifte. Hoppas att det nu blir verklighet. Tyvärr pekar en hel del i motsatt riktning. Hur blir det när många diagnoser ger klirr i kassan för vårdförsäljare? Nu skall det ju vara en marknad där patienten och den vårdsökande tituleras kund? Kom och köp? Vad är mest gångbart? Skall det bli som med skolan att allt mer resurser går till marknadsföring och reklam? Vi måste vara rädda om den goda vård som byggts upp under många år i länet av engagerade medarbetare!

Låt oss arbeta för att det  fokus på privata driftformer och en organisation som stödjer det, för ideologins skull, bara blir en parantes i välfärdssamhället. Vi kan konstatera att det har inget folkligt stöd. Det är gemensamt vi skall förstärka vården, göra den lättillgänglig för dem som behöver den mest, förebygga innan sjukdom uppstår och rehabilitera tillbaka till livet! När det gäller rehabiliteringen så nämns den som viktig och det är bra,   men trots det är bara en halv sida som tas i anspråk för att beskriva rehabiliteringen. I den korta texten konstateras det som vi i Vänsterpartiet lyfte upp i vår motion om inventering av rehabiliteringsresurser som behandlades 2009 i maj månad. Resurserna är ojämnt fördelade mellan de tre sjukvårdsområdena. Detta måste följas noggrannare och det är angeläget att även rehabilitering/habilitering ges på lika villkor, det har både vi i Vänsterpartiet och Hälso- och sjukvårdsutskottet i Jönköping krävt!

En annan fråga som vi lyft många gånger är frågan om att undersköterskorna i landstingets verksamhet bara blir färre och färre. I rapporten varnas nu för att det kan bli en kommande brist på undersköterskor. Det är viktigt att utveckla möjligheterna till kompetensutveckling och specialisering för undersköterskor och skötare.

I framtiden hoppas vi att det är självklart att ta fram konsekvensanalyser utifrån ett jämställhets- och barnperspektiv inför förändringar, att analysera vad som blir konsekvenser av förändringar innan de genomförs.  Likaså hoppas vi att det blir ett ökat fokus på hälsa även för dem som har en funktionsnedsättning och att den psykologiska aspekten finns med på ett tydligare sätt vid olika sjukdomar och skador. Helhetssyn har vi talat länge om – det måste förverkligas. De äldre behöver verkligen uppmärksammas mer, speciellt de personer som har svårt att föra sin egen talan. Här är fragmentisering av ondo. En sammanhållen vård med tydliga kedjor och kontaktpersoner är a och o. De som har de största behoven skall ges företrädetill vården. Patientsäkerhet, att göra rätt saker rätt, arbeta för ständiga förbättringar gör att vårdens resultat stärkts. De medicinska resultaten måste vara kärnfrågan – det får inte vara retoriken om Vårdval i alla former som blir det viktigaste.

Till sist – att miljön på våra sjukhus tas upp är ytterligare en positiv sak. Det kommer att bli en självklarhet, tror vi, i framtiden. Tillgång till enkelrum, vackra färger, gröna utemiljöer och kultur i olika former är enkla och nödvändiga medel att höja kvalitén för den enskilde.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte.